Island

Island ligger i norra Atlanten, precis söder om norra polcirkeln. Trots sitt nordliga läge har Island ett något varmare vinterklimat än det norrländska inlandet i Sverige, efter Island värms upp av milda vattenströmmar som är en del av den nordatlantiska driften. Somrarna på Island är vanligen regniga. Island har aktiva vulkaner, och jordbävningar hör inte till ovanligheterna.

island

Den stora huvudön omgärdas av gott om mindre öar, holmar och skär. Här finns bland annat Vestmannaeyjar (Västmannaöarna) som bjuder på en del intressant dykning. Vidare finns bland annat Viðey som ligger i viken Faxaflói, Flatey i fjorden Breiðafjörður, Drangey och Málmey som ligger i fjorden Skagafjörður och Hrisey som ligger i fjorden Eyjafjörður. Ön Grimsey är den enda landsdelen av Island som befinner sig norr om norra polcirkeln.

Vad gäller den isländska huvudön så karaktäriseras dess kust av branta stränder med omväxlande stup och vågräta områden. Ett undantag är sydkusten som i princip inte några fjordar alls, eftersom det här istället finns en sandslätt som skapats av avlagringar från floderna från Vatnajökull. Vid flodmynningarna finns det en typ av strandsjöar som kallas lón på isländska och som är separerade från havet av smala sand- och grusrev.

Om vi rör oss väster ut så finns det däremot gott om fjordar, och här ligger de stora bukterna Faxaflói och Breiðafjörður. Den stora triangelformiga halvön i nordväst heter Vestfirðir, vilket helt enkelt betyder västfjordarna på isländska.

På den norra kusten hittar vi både fjordar ( Húnaflói, Skagafjörður, Eyjafjörður) och öppna vikar (Skjálfandi, Axarfjörður, Þistilfjörður). Här finns också halvön Melrakkaslétta med Islands nordligaste udde Hraunhafnartangi. I nordost ligger halvön Langanes.

Den östra kusten har också gott om fjordar, men de är inte lika omfattande som de västra fjordarna.

Väder

Generellt sett är den isländska sydkusten varmare, regnigare och blåsigare än nordkusten. Allra kallast blir det i centrala Island. Minst regn får lågliggande inlandsområden i norr. Om vintrarna brukar södra Island få betydligt mer snö än norra Island.

islandKöldrekordet för Island ligger på minus 38 grader C och uppmättes i Grímsstaðir och Möðrudalur (norra Island) den 22 januari 1918. Värmerekordet ligger på plus 30,5 grader C och uppmättes i Teigarhorn på sydöstkusten den 22 juni 1939.

Som nämnts ovan påverkas Islands klimat av havet. Havsströmmarna Golfströmmen (från Mexiko) och Irmingerströmmen för med sig varmt vatten, medan polarströmmen från Grönland för med sig kallt vatten och ismassor. Det finns också en annan polarström som är nordostlig och som sveper förbi Islands ostkust.

Alla dessa strömmar kan skapa turbulent vatten kring Island, särskilt när de kombineras med krafterna i ebb och flod. En särskild sorts våldsamma strömvirvlar kan uppstår utanför uddar här, strömvirvlar som på isländska kallas för rastir, vilket betyder röster.

Finansiera din resa

Vissa dykföretag på Island låter dig finansiera din resa så att du kan resa även om du inte har råd att göra det just nu.   Om du väljer att använda denna kredit så måste du ofta betala tillbaka krediten på två år.  Dessa lån hanteras ofta av Isländska eller Norska banker.  För dig som svensk är det ofta lättare att välja ett lån som hanteras om av en norsk bank.  Norska låneregler skiljer sig mindre från svenska regler än vad Isländska regler gör.  Du kan läsa mer om norska lån här så att du vet vilka regler som gäller om du tar ett lån som hanteras av en norsk bank.

Dykning: Varma vibrationer i sjön Kleifarvatn

Kleifarvatn är en sjö som ligger cirka 30 minuters bilfärd från Reykjavik. På ena sidan av sjön finns heta undervattenskällor förhållandevis nära strandlinjen. Här finns också en stor krater som släpper ifrån sig varm gas. När gasen pressas genom kratern på sjöns botten gör trycket att kringliggande sten vibrerar rejält. Det går vanligen att känna av dessa vibrationer när man dyker, vilket skapar en mycket speciell upplevelse.

Dykning: Silfra – här möts två kontinentalplattor

dyk islandFissuren Silfra i sjön Þingvallavatn är en spricka mellan den nordamerikanska kontinentalplattan och den euroasiatiska kontinentalplattan. Du kan alltså simma från en kontinent till de andra. Visibiliteten i vattnet här är vanligen över 75 meter. Området är indelat i fyra olika avdelningar: Silfra Big Crack, Silfra Hall, Silfra Cathedral och Silfra Lagoon. På det djupaste stället sträcker sig Silfra 63 meter ned, men att dyka så djupt är inte att rekommendera såvida man inte har de specialkunskaper som krävs.

Vattnet i sjön Þingvallavatn brukar hålla sig mellan två plusgrader och fyra plusgrader året runt. När den närliggande glaciären Langjökull smälter filtreras smältvattnet genom porös underjordisk lavasten i 30 – 100 år innan det når den norra änden av Þingvallavatn, där vattnet strömmar ut ur underjordiska källor. Vattnet i Þingvallavatn är mycket rent.

Det lever fisk i Þingvallavatn, men fiskarna brukar inte simma särskilt djupt in i Silfra.

Sjön Þingvallavatn ligger i nationalparken Þingvellir, som är upptagen på UNESCO:s världsarvslista.

Dykning: Nesgjá – ytterligare en sjö med kristallklart vatten

Nesgjá är en annan sötvattenssjö som passar den som gillar att dyka i kristallklart vatten. Även här möts kontinentalplattorna, och sjön Nesgjá är en sprickbildning som uppstått av jordbävningar och som sedan fyllts med vatten. Nesgjá är förhållandevis grund. Här bor fjällrödingar som man kan se när man dyker.

Dykning: Strýtan – en varmvattenskälla i fjorden

Strýtan är en varm källa belägen i mitten av Eyjafjörður, på cirka 70 meters djup. Eyjafjörður är Islands längsta fjord och den sträcker sig 60 km.

Det vatten Strýtan släpper ut är sötvatten med en hög andel lösta mineraler. Så snart sötvattnet träffar fjordens saltvatten koagulerar mineralerna. Detta har skapat en ”skorsten” av kalksten som i skrivande stund är 55 meter hög och vars topp är belägen ungefär 15 meter under vattenytan.

I närheten finns ett område som kallas för Lilla Strýtan eftersom det här finns flera stycken små ”skortstenar” av kalksten som är samlade kring en undervattenskulle. Djupet här är inte större än 25 meter.

Att dyka vid lilla eller stora Strýtan är inte något som rekommenderas för nybörjare, eftersom strömmen är så stark. Det är också viktigt att ha mycket bra kontroll på sin flytförmåga så att man inte skadar något.

Strýtan ligger inte särskilt långt från Akureyri, Islands näst största stad. Sedan år 2001 är Strýtan ett naturreservat.

Dykning: Garður – som en trädgård under ytan

flundrarGarður ligger ungefär en timmas bilfärd söder om Reykjavik. Här finns en vacker undervattensträdgård där det växer över 40 olika identifierade arter av marina alger, inklusive kelpen som bildar stora ”skogar”. Det är många fiskar som lockas till sjögräsmiljön, såsom havskatt, marulkfiskar och flera olika arter av plattfisk. I anslutning till undervattensträdgården finns sandiga områden och viss korallväxt.

Dykning: El Grillo – oljetankern som sänktes av nazisterna

Den 10 februari 1944 sänktes den brittiska oljetankern El Grillo av tyska stridsplan. El Grillo vilar sedan dess i fjorden nära det lilla fiskesamhället Seyðisfjörður på den östra delen av Island. År 2002 pumpades den kvarvarande oljan ut ur skeppet för att förhindra fortsatt läckage ut i havet. El Grillo är cirka 150 meter lång. Den översta delen av skeppet ligger ”bara” 28 meter ned. Vill man utforska resten av skeppet behöver man gå ned till cirka 45 meters djup som mest.

Dykning: Litlaá – en geotermisk flod

Litlaá (Lilla Floden) ligger nära Islands norra kust och håller tack vare den geotermiska aktiviteten i området en vattentemperatur på 17°C. Det är en mycket grund flod, och vissa nöjer sig med att snorkla här snarare än att dyka med tuber. Flodbottnen är fylld av vulkansand och färggranna sediment.

Dykning: Vestmannaeyjar (Västmannaöarna)

Vestmannaeyjar är en skärgård söder om Islands huvudö. Den består av över ett dussin öar, men det är bara en av dem, Heimaey (Hemön) som har en åretruntboende befolkning. 1973 evakuerades alla människor från området på grund av Eldfellvulkanens utbrott. Tio år tidigare hade skärgården begåvats med en ny ö; Surtséy som växte fram här tack vare vulkanutbrott under vattnet under perioden 1963 – 1967.

Under vattnet finns bland annat väggar klädda med mjuka koraller, en stor grotta som går att simma igenom och ett enormt undervattensvalv. Vestmannaeyjar är en viktig fågelö, och när man dyker här kan det hända att man får se lunnefåglar kasta sig ned i vattnet för att jaga efter mat.

Lavan från Eldfells utbrott år 1973 gjorde att en ny naturhamn bilades på Hemaey.