Stora barriärrevet

Stora barriärrevet ligger i Coral Sea utanför Queensland, Australien. Det är världens största korallrevssystem och har en sträckning på över 2300 kilometer. Stora barriärrevet togs upp på UNESCO:s världsarvslista år 1981. En stor del av revsystemet ligger inom Great Barrier Reef Marine Park.

stora barriärrevet

Om du är nyfiken på att ta en titt på Stora barriärrevet innan du bokar din dykresa kan du ta Google till hjälp, de tillhandahåller nämligen Google Underwater Street View i 3D av Stora barriärrevet.

Det Stora barriärrevet är en stor turistmagnet och många av besökarna vill snorkla eller dyka med tuber. Två viktiga basera för turister är Whitsunday Islands och kustorten Cairns. Cairns ligger på fastlandet i Queensland och är en av Australiens mest välbesökta turistorter om man endast räknar utländska turister. Whitsunday Islands ligger utanför Queenslands kust och besöks av cirka 750 000 personer varje år. På öarna finns allt från stora resorter till enkla campingplatser.

Den som vill utforska Stora barriärrevet kan också boka en hytt på någon av de stora båtarna och bo där. Då behöver man inte bekymra sig om att ta sig i land under semestern utan kan fokusera helt på att dyka. (De flesta båtar av den här typen ordnar dock utflykter in till fastlandet och till öarna för den som vill.) För att minska slitaget på Stora barriärrevet har The Great Berrier Reef Marine Park Authority satt ut fasta ankringsplatser i områden där många båtar vill ankra.

På vissa ställen längs Stora barriärrevet finns permanenta plattformar som används som bas av dykare och snorklare.

Var ligger det Stora barriärrevet?

turtle revStora barriärrev ligger utanför Queensland, Australien. Den norra ändpunkten är Torres Strait, ett sund som ligger mellan Papua Nya Guineas sydkust och Bramble Cay, Australien. Den södra ändpunkten ligger mellan Fraser Island och Lady Elliot Island.

Växter & djur

Marina alger

Stora barriärrevet är hem åt cirka 500 identifierade arter av marina alger. Vissa bildar stora sjögräsbäddar som är viktiga matplatser för bland annat havssköldpaddor och dugonger.

De distinkta runda deponeringarna av kalk som man kan se på sina ställen på Stora barriärrevet kommer från medlemmar av det berömda släktet Halimeda. Halimeda är sjögräs bestående av kalciumrika gröna segment och tycker om att växa på delar av revet där det finns näringsrikt vatten. Vissa av de deponerade ”kalk-kullarna” som man kan se när man dyker vid Stora barriärrevet är uppemot 100 meter vida.

Sjöpungar

Great Barrier ReefÖver 330 arter av sjöpungar (Ascidiacea) har identifierats på Stora barriärrevet. Sjöpungarna omsluts av ett skyddande mantelhölje och livnär sig på växtplankton. Som ung har sjöpungen ett larvstadium. Den sätter sig fast på revet eller på någon annan fast punkt, utvecklar en säckliknande form och tillbakabildar sin ganglion (”äter upp sin hjärna”). Sjöpungen behöver inte sin ganglion när den väl har övergått till ett fastsittande liv, så att inte ha den är ett bra sätt att spara energi.

Mossdjur

Flera hundra olika arter av mossdjur (Bryozoa) har hittats på Stora barriärrevet. Varje individ är mindre än en millimeter lång, men tillsammans bildar de kolonier som kan vara uppemot en meter långa.

Koraller

Både hårda och mjuka koraller lever på Stora barriärrevet, och totalt har forskarna lyckats identifiera cirka 400 olika arter. Många av dessa arter förökar sig genom att koordinerat skicka ut könsceller i vattnet samtidigt som övriga artfränder. När en sådan massparning kommer att ske styrs av flera olika faktorer, inklusive att vattnet blir varmare på våren, månens cykel och tiden på dygnet. Reven i den inre delen av Stora barriärrevet är kända för att ha massor av koraller som massparar sig under veckan efter fullmånen i oktober. I den yttre delen av Stora barriärrevet är det istället vanligare med massparningar i november och december.

Däggdjur

Totalt har 30 arter av valar, delfiner och tumlare observerats vid Stora barriärrevet. Här finns också stora populationer av dugonger (Dugong dugon); det är cirka 10 000 dugonger som lever vid revet. Totalt finns det sexton skyddsområden för dugonger utanför Queensland.

Havssköldpaddor

Sex arter av havssköldpadda kommer regelbundet till Stora barriärrevet:

  • Grön havssköldpadda
  • Olive ridleys havssköldpadda
  • Plattskalig sköldpadda
  • Havslädersköldpadda
  • Karettsköldpadda
  • Oäkta karettsköldpadda

Fiskar

Över 1500 fiskarter har identifierats vid Stora barriärrevet. Här finns bland annat flera olika arter av haj, rocka och stingrocka.

Exempel på vackra revfiskar som man kan få syn på när man dyker är clownfisk, rödhalsad kejsarfisk och flera olika arter av snapper. Man bör också hålla ögonen öppna för 17 arter av havsorm, särskilt om man dyker i den södra delen av Stora barriärrevet. Vissa av havsormarna föredrar dock att vara så pass djupt ner (50 meter) att de är utom räckhåll för de flesta hobbydykare.

Nio arter av sjöhäst har hittats vid Stora barriärrevet. Här finns också en hel del närbesläktade arter till sjöhästarna, inklusive 49 identifierade arter av Syngnathinae-fiskar som precis som sjöhästarna är kantnålsfiskar.

Vattnet kring Stora barriärrevet

fiskCoral Sea, den del av södra Stilla havet som stora barriärrevet ligger i, hittar du nordost om Australien. Väster om Coral Sea ligger Queensland (Australien) och i nordvästlig riktning går Coral Sea fram till östra Nya Guinea. I norr tar Solomon Sea över där Coral Sea slutar, och i nordöstlig riktning brukar den sydligaste delen av ögruppen Salomonöarna räknas som slutpunkt för Coral Sea. Öster Coral Sea ligger ligger Vanuatu and Nya Kaledonien.

Coral Sea, som på svenska kallas för Korallhavet, karaktäriseras av ett varmt klimat där det regnar ofta. Tropiska cykloner förekommer, vilket man bör ta hänsyn till när man bokar sin dykresa.

Den huvudsakliga strömmen i Coral Sea rör sig motsols, och för varmt och näringsrikt vatten från Coral Sea ned till det kallare området kring Tasmanien. Strömmen är som allra starkast i februari och som svagast i augusti.

Vattentemperaturen i Coral Sea varierar beroende på vilken del av havet man befinner sig i. Söder ut ligger temperaturen för ytvattnet vanligen i spannet 19 grader C – 24 grader C, med augusti som den kallaste månaden och februari som den varmaste. I norr är temperaturskillnaden inte lika stor under året, utan ytvattnet brukar hålla sig kring 28 grader C året runt.

Salthalten i Coral Sea är cirka 35 tusendelar. Vattnet är vanligen klart, med en visibilitet på 30 meter kring stora barriärrevet. Generellt sett brukar den yttre delen av Stora barriärrevet ha bättre vattenkvalité än den inre och därför föredras av dykare.

Där floden Burdekin tömmer sig i Coral Sea är salthalten lite lägre och visibilitet kan bli lite sämre. Hur mycket vatten Burdekin för med sig varierar stort beroende på nederbörden i flodens upptagningsområde.

Klimat

Området är Stora barriärrevet ligger har ett subtropiskt klimat och den årliga nederbörden varierar från 1000 mm till 3000 mm beroende på år och exakt vilket område man befinner sig i. En stor del av regnet faller under perioden december – mars vilket kan vara värt att tänka på när man ska boka en dykresa till Stora barriärrevet.

Det subtropiska klimatet gör att det är varmt här året runt, i alla fall med svenska mått mätt. När det är som kallas brukar temperaturen ligga på cirka 18 grader C, medan temperaturen under de varmaste dagarna kan börja närma sig 30 grader C.

En annan viktig punkt att tänka på innan man bokar en dykresa till Stora barriärrevet är att risken för cykloner är som störst under perioden januari – april. I den del av Coral Sea som ligger söder om den tionde breddgraden är cyklonsäsongen längre än så; den börjar redan i november och pågår till och med maj.

Om man tittar på statistik från perioden 1969 – 1997 så träffades Stora barriärrevet av 80 cykloner, men av dessa var det bara åtta stycken som var kategori 3 cykloner (vindhastighet 33 m/s eller högre och ett lufttryck längre än 907 hPa). Under perioden 1997 – 2005 inträffade totalt 12 cykloner, och även då var det ovanligt med kategori 3 cykloner.